Ek och tall vid Eirapaviljongen
När kurortsparken anlades 1877 planterades 10 200 plantor, däribland träd, 47 lövträdsarter och 11 barrträdsarter. För att få snabb effekt sattes plantorna tätt varpå man var i behov att gallra så småningom. Hela 75 % av alla granplantor gallrades bort, och troligen gällde det samma för de övriga massplanteringarna av björk, bok, ek och tall. De bortgallrade plantorna såldes 1884 för 10-75 öre/st. Idag återstår mindre än 10 % av alla ursprungliga träd som planterades.
Träden vid Eirapaviljongen
Av de ekar som var stora redan vid parkens anläggande finns endast ett fåtal kvar. Däribland denna ek som vi ser här vid Eirapaviljongen. Det är en vanlig så kallad skogsek. Av de mindre vanliga sorterna finns idag två sorter kvar: pyramidek och rödek. De som ej längre finns kvar är brokbladig och krusbladig ek samt blodek.
Skogsek
Skogseken (Querqus robur), även kallad stjälkek, växer i nästan hela Europa och kom till Sverige för över 9000 år sedan. Den växer naturligt upp till södra Värmland och i nordost till Dalälven. Eken år vanligast i Kalmar och Kronobergs län, Skåne, Östergötland, Blekinge och Halland. Den kan bli upp till 30 meter hög och träd som står ensamma kan bli mycket grova och gamla. Äldsta kända eken är Rumskullaeken i Norra Kvill i Småland som är mellan 900–1 000 år och har en omkrets i brösthöjd på ca 13 meter.
Fotograf: Ingemar Jonsson
Notera att denna ek är kronstabiliserad för att hålla ihop stammen och för att undvika att grenar trillar ner. Dom större grenarna hjälps av de så kallade fångstlinorna. Hjo kommun, som både äger och sköter om parken och dess växter och träd, beskär överlag parkens träd i så liten utsträckning som möjligt. Man tar enbart bort grenar och delar av träd som är dåliga eller på något vis sjuka.
Cembaratall
Här vid Eirapaviljongen växer även Cembratallar (Pinus cembra). Cembratallen, även kallad brödtall, är ett stort träd, vackert konformat. De mjuka barren sitter i grupper om fem, upp emot 15 cm långa. Kottarna är stora och är till en början lilafärgade för att sedan övergå till brunt. Fröna kan brukas precis som pinjenötter. Tallen får kan bli upp till 20 meter höga, men växer långsamt.
Fotograf: Visit Hjo
Fotograf: Most Photos