Villa Eira

Villa Eira uppfördes 1892 och inrymde då behandlingsrum på bottenvåningen och gästrum på övre plan för kurortens gäster. På ritningarna benämndes den läkarepaviljong och i bottenvåningen fanns bland annat ”läkarens rum, massagörens rum, laboratorium samt 1sta och 2dra klass väntsal”.

Om byggnaden Villa Eira 

Eira är den parkvilla som har den, i särklass, mest omfattande ritningsdokumentationen bevarad. Hela tillkomstprocessen kan följas, från enklare skisser och presentationsmaterial till det slutliga utförandets planer, fasader och sektioner. Även flera detaljritningar finns kvar, för såväl fasaddetaljer som för trappräckets utformning och tillverkning.

Den stora och högresta träbyggnaden gavs en asymmetrisk plan, vilket underströks av tornets placering i det sydvästra hörnet. Eira fi ck en livfull, individuell gestaltning med ett särpräglat formspråk i ett drivet utförande. Fasaderna artikulerades med skiftande takformer och olika fasadliv. Träpanelernas riktning varierades stående mellan indelande listverk och utskjutande hörnkedjor,
Vindsvåningen bekläddes med fjällpaneler, fönstrens gavs halvcirkelformade dekorer och balkongräckena avslutades med sågtandsformade lister.

Tornet kröntes av en taktäckt spira. De större fönstrens spröjsindelning med en infälld romb gav närmast verandaassociationer till denna byggnad för sommarverksamhet.

I början av 1980-talet skedde en ombyggnad till vandrarhem, vilket också är den nuvarande användningen av byggnaden. På STF Villa Eira kan numera Hjos besökare övernatta under sommarhalvåret. 

Fotograf: Linus Bergman

Arkitekten bakom Villa Eira 

Arkitekt för Villa Svea och Eira, med uthus, samt ombyggnad av varmbadhusets ”festsal” var Adrian Crispin Pettersson. Adrian C Pettersson (1835-1912) var son till en värmländsk murarmästare. Efter examen från arkitektlinjen vid Chalmerska Institutet i Göteborg arbetade han som assistent till arkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd. Därpå följde ytterligare studier för professor Scholander vid Konstakademiein i Stockholm där han sedan var verksam fram till 1904. Samtidigt verkade han som praktiserande arkitekt, först i Uppsala och från 1872 i Göteborg.

Adrian Peterson blev en av stadens ledande arkitekter med en mycket omfattande produktion. Som kyrkoarkitekt arbetade han med närmre 40-talet kyrkobyggnader. Bland annat S:t Pauli, Lundby och Örgryte nya kyrka i Göteborg, Fjällbacka, Grebbestad och Lysekil i Bohuslän, Okome och Falkenberg i Halland och Valbo Ryr och Edelskog i Dalsland. Till hans mest välkända bostadshus hör kvarteret Örup vid Kungsportsavenyen i Göteborg.